Tack för den här tiden och nu kör vi igen

Så har vi då avtackat Per Skjöldebrand, och samtidigt gjort avstamp mot en ny framtid. Vi ser fram emot en framtid där Per fortsätter att dela med sig av sina kunskaper och bildar sina nätverk. Eller kanske han startar en kulturorkan? (Eller vad tror du, Karin?)


Vi började med att äta lite gott och sedan hölls det tal och presenter delades ut. När detta var avklarat så försvann några av oss för att klä om till familjen Swedenhielm. Vi framförde en version av detta stycke som aldrig förr skådats (och förhopningsvis aldrig igen). Vi började seriöst, men det hela ballade snart ur. Vi fick upp Per på scenen och han fick hoppa in som Swedenhielm Sr. Vilket han gjorde med bravur. Sedan blajade vi en stund tills det var dags att öppna champagnen och äta av kaviaren (på scen naturligtvis).



Vi tyckte detta var en bra present att ge honom. Han regisserade pjäsen när vi spelade den sommaren 2004. Den har betytt mycket för oss alla i sällskapet och själv har jag lärt mig oerhört mycket av Per. Han är en skicklig pedagog.
(Jag vet att du läser min blogg ibland, Per. Jag tror du vet att vi alla uppskattar dig, jag försöker inte smöra in mig på din present från ATR.)

Vi avslutade kvällen med att besöka sommarens spelplats. Det var kvällssol och nästan förtrollat uppe på amfieteatern. Med fantasi kunde man se alverna som flög omkring där och såg till att inget ont hände med scenen.