Inlägg
Där låg hon. Utfläkt framför mig på skrivbordet. Jag brukar flukta på henne varje dag. Bara för att hålla koll, liksom. Det är ju ändå hon som håller ordning på mig.
Nu låg hon där, brett skrevandes. En hel vecka visar sig när man öppnar henne. Jag ser att jag klottrat ner henne flera gånger. Hon talar om för mig vad jag har att göra, hon visar mig min framtid och min dåtid. Det är bara nuet jag själv besitter.
Jag skulle inte klara mig utan min planeringskalender.
Kaffe
-
Finns inget som kan smaka så bra eller så dåligt. Taffliga koppar med java
som smakar metall där bryggningen stått på hela dagen kan få hela mitt inre
att ...
4 år sedan
2 kommentarer:
Känner mycket väl igen det där! Fast jag har inte sett det ur den här synvinkeln förut.
Nu kanske jag inte kan skriva klokt i min planeringskalender efter detta, bara för att den skrevar så ;)
hahaha
Du får väl tänka dig din kalender som en "han". Då kanske det blir lättare. Ha bara inte något stående inslag... :)
Skicka en kommentar