onsdag 28 maj 2008

Om rep och snoozning

Klockan ringer - jag snoozar, klockan ringer - jag snoozar, klockan ringer - jag snoozar, klockan ringer - jag snoozar o s v... Så där ser mina mornar ut. Jag har så djävla svårt att få upp ögonlocken.
Speciellt just nu när jag arbetar med lönearbete på dagarna och med ideellt arbete på kvällarna. Det är ju repetition på Arns Cecilia varje kväll nu. Snacka om slit, men djävlars vad kul.

Du ska bara inte missa detta! Detta är den största satsningen som Länsteatern gjort någonsin. Ett mastodontspel. Bara scenen är ju ett mästerverk i sig. Så maffig och imponerande.

Vi ses på amfiteatern i Riseberga om några veckor.

4 kommentarer:

Elin sa...

Hähä, coola jag ska åka med PRO från Mellösa. Om jag överlever bussresa med 30 pensionärer så ses vi den 14:e, tror jag det var.

Elin sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Mr Blues sa...

Kul! Då får du återigen se mig dö på scenen, men den här gången två gånger.

Elin sa...

Vänta nu, du inte bara spelar din egen son (eller hur det nu var), du dör två gånger dessutom?

Suck, själv har man minsann aldrig fått dö på scenen, bara fått en jugran kastad över sig i Mormor gråter. Men men, it's a dirty job, but someone's gotta do it...